Midsommar 2017

Den mytomspunna ställningen! Vi har precis kommit ner till landet! Jag mamma och Tyra! Det är dålig stämning! Jag flyr...

Till ett smultronställe som Natalies mamma hittat! Vi planerar outfits vi ska ha till kullen och jag tar emot snaps från killar i Katrineholm som undrar om jag kanske vill gå på dejt den här gången då, nu när jag kommit ner igen

Mormor, morbror, moster anländer. Tågen krånglar, nån olycka har skett, men till slut lyckas Arvid, Tim och pappa också ansluta. Tim och Arvid tar genast fram kartongsvärden och bubbelplastskydden. När vi pratar om Zorro här väcks en spirande inspiration hos killarna, som senare under vistelsen snor ihop värjor istället för svärd

Tim bestämmer sig för att utnyttja att han äntligen har åldern inne, och njuter inte av sitt rosévin.

Hilma anländer! Under hela helgen försöker jag bli omtyckt av hennes klasskompisar som hon snapar med nästan oavbrutet. Vid ett tillfälle säger i alla fall Nils att Hilma helt klart har den bästa midsommaren, att döma av klasskompisarnas stories. Det tar jag som en komplimang. Här ser ni ett misslyckat försök till att imponera med min midsommarutstyrsel. Det vart många diss på den. Ellen kanske tycker om? Som älskar naturen? Mönstret på klänningen är nämligen bara ett enda stort landskap!

Tim och Arvid fortsätter att fäktas. En av dom får tillochmed en sån krigsskada i snoppen att han måste lägga sig ned en stund. Tim duschar slut på allt vatten i brunnen och jag är rasande. Vi diskar tallrikar i sjövatten och jag och Hilma går över till Natalie för att duscha. Midsommardagen är här!

För andra gången samma dag promenerar vi till Natalie. Förbi åker grannen Kevin som senare ska komma att skriva på tinder att han sett mig.

Natalies pappa har renoverat om ett av husen till en fantastisk lya där Natalies nya plastsyrra bor. För att vi ska kunna platta håret på varandra har Natalie burit ut sin helkroppsspegel. I helkroppsspegeln på bilden ser ni gänget vi är hos Natalie, precis innan mina föräldrar hämtar upp oss. Många pina coladas står framme. Hilma dricker cider, jag dricker brännvin och schweppes, även om det vart starkare än jag tänkt mig eftersom Hilma råkar skaka om läsken så hälften sprutar ut i köket! Men ingen skada skedd, vi lyckas båda värja oss, och blusarna förblir fläckfria.

Vi pumpar varandra med komplimanger, girlpower, och åker till nästa förfest, den traditionsenliga i Högsjö hemma hos Nord!

Det som inte syns på bilderna från Nord är att utanför badrummet, ute i solen, sitter alla gäster i ring och spelar en frågesport som min gamla flamma William håller i. Jag och Hilma funderar fnissande över varför frågesporten inte ens är ett drickspel

Kanske minns ni han som jag örfilat på Natalies artonårsfest! Nu vet ni också hur han ser ut! Jag håller om honom på bilder och precis innan vi börjar promenera mot Kullen ger jag honom min sista lime, och lyckas spika en dejt i hans traktor i sommar. Vi återkommer till Henke senare!

Natalie är borta sedan länge, hon är fullast av alla i vårt gäng. Det är kallt. Jag har oddmollyblus och mammas blanka jacka som jag lovat att inte spy på. En kille som heter Fredrik lånar ut sin tröja och ger Hilma mig och Elin skjuts en bit av de fem kilometrarna som vi skulle gått. Vi kissar i ett trevligt buskage och Hilma är snabb med kameran!

Lika snabb är jag med kameran! En meter ifrån Hilmas kisspöl reser sig trädet där jag gömmer min sista slatt brännvin. Nu är vi nära!

Jättenära!

Jag träffar Leo och bondens kusin Oskar! Gänget har splittrats och nu är Natalies plastsyrra Kristin med. Jag får med mitt nya gäng till brännvinsträdet, och även om jag är glad att se Leo igen, Natalies gamla klasskompis som skjutsade mig flitigt ett år innan under studenttiderna, kan jag inte låta bli att prata mest med Oskar. Han säger att Nisse har en ny maskin nu som jag måste åka! Nån skogshuggarvariant. Tillslut kan jag inte hålla mig längre och jag frågar om Nisse är på kullen ikväll. Ja, det är han

Medan Hilma spyr dricker jag upp hennes cider i öltältet. Jag och Nisse har hälsat. Ikväll har han på sig randig t-shirt, jeans och blanka finskor med fyrkantig tå. Min tunga är röd av cidern och jag väntar på att bli redlös som hela mitt gäng är vid det här laget.

Dansgolvet! Jag crowdsurfar tack vare Jens! Hilma och jag står på en smal smal scen framför DJ-båset. Bredvid mig står tröjlös kille. Hilma ropar "nu måste jag haffa!!! Kanske Jens!" Men det blir inte Jens. Jag svarar "jag har redan hittat min!" Och pekar på tröjlös kille bredvid mig. Men tröjlös kille är för upptagen av sig själv för att haffas. Hilma haffar inte Jens, utan en lite kortare som ni kan se på bilden. DJ:n stannar musiken och i mikrofon säger han: dom där två har hånglat i tio minuter! Get a room!

Jens i bakgrunden!

Jag känner mig utanför! Men så! Ser jag Nisse! Vi dansar en stund, men så kommer Henke, och jag hamnar i en knivig situation där jag sänder flörtiga blickar åt båda. Vid ett tillfälle glider jag undan och dansar med Marcus Andersson från bonde söker fru, men han ser mest åt blondinerna.

Jag och Nisse hamnar tillslut ensamma, jag erkänner att jag drog tag i honom bort från dansgolvet, in i skuggan. Varför kollar du aldrig på min story, säger jag. Han säger att jag plötsligt bara försvann. Jag tänker att han ljuger men vill så gärna ha honom så jag säger att vi lägger till varandra igen. Det går inte så bra och han säger att han har dyslexi, jag säger jaså, å han svarar ledsamt: "ja annars skulle jag inte vara grävmaskinist":(. Han har sålt sin rallybil och ska köpa en Chrysler istället. Jag frågar honom vilken färg den skulle vara men det spelar tydligen ingen roll. Trodde att han VAR sitt rallytävlande! Blir så förvånad. Så typiskt att när man inte känner den man gillar, blir det man vet om den så stort. Henke är svartsjuk och den enda kontakten jag får är när han säger "du har ju Nisse nu" och när Nisse frågar om jag inte vill med på en raggarrunda ändå, säger jag nej, Hilma sover ju hos mig. Då svarar han "sov hos mig så tar Henke Hilma". Men jag och Hilma sover i kapellet och precis innan vi ska somna skriver Nisse att han längtar efter mig.

Bakfulla och fnissiga som fån är jag och Hilma. Hon har ångest över sitt haff! Jag upptäcker att någon screenat bilden på Hilma och hennes haff i min story, och det visar sig att killen Hilma haffade, är den yngre brodern till killen Emma haffade när hon hälsade på hos mig förra sommaren! Tur är att killen Hilma haffat inte är så ung som vi farhågade, utan 98a

Hilma åker tåg hem. Jens snapar och gratulerar Hilma till hennes haff, han hade lagt märke till att hon egentligen var sugen på honom. Men ack! Han är inte singel längre. Jag och Natalie åker bil till kullen för att återuppleva gårdagens bravader. Vi har neonnaglar båda två men jag lyckas inte fånga det snyggt på bild. Jag köper en Cola eftersom jag är en läsktjej nu, Natalie kan inte få i sig något alls för hon är så bakis. Hon borde nog inte fått köra alls den dagen faktiskt.

Vår promenad är så fin och skvallrig; jag berättar saker för Natalie som hon gjort kvällen innan som hon inte själv minns, tex vilka hon hånglade med och vilka hon tog på snoppen!

Djulö! Camping, park och vandrarhem. Om natten en perfekt promenad! Vi hittar en scen där vi leker, går igenom en olåst dörr och presenterar oss som om det sitter barn i publiken. Vi aktar oss för att trampa på svarta sniglar och på marken lyser plötsligt stjärnor! Och vårt skvaller tar aldrig slut

Så vi bestämmer oss för att ta en tidig morgonpromenad dagen efter! Så blir det inte. Vi tar en raggarrunda men stannar till i skogen och sover en timme. Här på bilden är vi båda nyvakna och fortfarande bakfulla.

Jag sover hela bilresan till Stockholm sen. En bild säger mer än tusen ord, men ett tryck på en tröja säger än mer

 DigIT

Åka bil

Förra hösten åkte jag och pappa och en bakfull släkting ner till landet för att sätta upp en byggställning, det behövdes så att vi kunde byta glödlampa i taket som är så högt. Jag grät på vägen dit och jag grät på vägen hem. Det är känslosamt att åka bil! Man lämnar något, får kanske fomo, man lämnar något och man vet att allt kan komma att kännas annorlunda när man återvänder. Den gången förra hösten tänkte jag att när jag kommer tillbaka till landet kommer jag: inte att vara kär i bonden längre, jag skulle kanske vara stockholmfierad igen, återgå till att bry mig om huruvida folk tycker att jag är cool eller inte... vara pk! När jag nu är tillbaka på landet vet jag att vissa farhågor slog in och andra inte hehe. Jag minns att jag lyssnade på Meet me halfway av Black eyed peas och texten passade så perfekt (typ "I spent My time just thinking thinking thinking 'bout u"/"I Can't Go Any further than this"/"meet me halfway right at the borderline". borderline just där betyder väl nåt jag inte fattar, men jag tänkte bara att bonden och jag skulle mötas på mitten nån dag, alltså mellan Stockholm och landet! rent geografiskt lol. Det har vi fortfarande inte gjort)!

Bilen e neutral mark! Den hör inte hemma på något särskilt ställe, bara hela världen, den e till för att vara påväg! Man går på Stockholms gator och man e bara rädd för att träffa någon gammal lärare man inte vill prata med typ? Visst kan man beskriva kärnan av stockholmslivet i den enda meningen?! "Man går ut och är bara rädd att träffa någon man inte vill träffa och rädd att inte träffa den man vill träffa"!!!!!!!!

Ni vet i filmer när de vänder sig om i sätet helt, och med blanka ögon ser de allt de nånsin vetat om, skymmas av träd i horisonten? Eller ni vet när ni SJÄLVA vänt er i sätet och sett på när ert sommarhus bleknat bort i horisonten, och med det- sommarlovet... ungdomen..? Det har jag också gjort, och i mitt fall... som bekant... till... every single day I'm Really missing missing you... can u meet me halfway... right at the borderline... det är känslosamt att åka bil! Ett definitivt hejdå. För man kan inte vara på två platser samtidigt, det är så lätt att glömma :bbb

Jag grät! Och grät än mer när min bakfulle släkting svarade att "så säger man väl inte till sin farbror!" på min fråga om han kunde stoppa in den. Jag hade syftat på min laddsladd i uttaget. 

Jag uppmuntrar er till att ta tillfället i akt nu under semesterns åk! Gråt! Se på Stockholms siluett, stirra på Globen och föreställ er att ni ser den i ett annat ljus när ni kommer tillbaka! Vi kommer tillbaka förändrade, bruna och mogna, hemlighetsfulla med tunga ögonlock, visst! Vi bär i sinnet på sommarens ragg! Vi har sett världen! Vi blev kära! Vi har pillat oss i naveln! Vi har glömt att läsa våra nya böcker! Vi hann shoppa upp alla våra besparingar på kilklackar och märkeskepsar! Vi vart för fulla! Vi är bruna och mogna! Alldeles för mycket har vi solat :bb

Det är känslosamt att åka bil! Det är få saker eller ställen, tycker jag, som aldrig sviker att ge en chans till omstart! Det är så himla fint<3 bilen är min bästa psykolog<3 bilen och musiken 😂

Här är några tips på bra billåtar jag och Natalie brukar glida till: 

Ragga runt - Eddie Meduza

Gasen i botten - Eddie Meduza 

Mil efter mil - Peter Jöback 

Kung i stan - Arvingarna

Är på väg - Björn Skifs 

Volvo142 - Mora-Nisse

Raggarkung - Streaplers 

Good time - Alan Jackson 

Flickor bak i bilen - Siw Malmkvist 

1-2-3-4 motorbike - Kenneth & the knutters

Hejdå 

Nu ska jag åka hem till Stockholm igen 

Jag längtar till att berätta för er vad som hände på landet 

Jag e så lycklig :Dddd 

/digIT

Ett självgott försök till frid och förlåt/bakisångest i sin renaste form

Eftersom jag inte vill störa någon, eller tvinga någon att prata med mig, ber jag om ursäkt här. Du har ju dina sorger och det här är så himla självgott ja jag vet, här kommer jag och vill ha förståelse och förlåtelse, men det är åtminstone min blogg och du behöver aldrig aldrig svara på det här även om du skulle råka läsa det! Hoppas att kanske kanske du läser det ändå. Jag vill bara säga att: Jag. Skäms. Ihjäl. Så att du vet! Att så jobbig som jag var igår vet jag om att jag var och det står jag inte alls för. På ett plan står man ju för allt man gör, det måste man ju, ta konsekvenser å sådär, men jag föraktar mitt egna beteende. Usch det var bara en skyddsinstinkt att vara så... vad ska jag ens kalla det, störig? Stökig! Okänslig! eftersom jag är så rädd att bli 
Ratad 
Hatad
Så jag är störig! Stökig! istället, så att jag blir oomtyckt för att jag själv bestämt det, snarare än att du skulle avsky mig när jag bara varit mig själv! Om du fattar:) Å du bara kollar ner i din telefon och är så artig och lessen och jag försöker bara förmedla ALLT E OKEJ MELLAN OSS VISST men eftersom vi aldrig pratar råkade jag säga det framför alla istället och det var så himla DUMT, för då lät det ironiskt men jag menade det verkligen! Inte som att du kunde säga nej inför alla heller. Visst är det okej mellan oss?!? Gud jag önskar jag kunde skicka iväg en snap å fråga dig det, jag är ju nojigast i hela Svealand; drömde en mardröm om att du sa att jag suger haha. Men tror inte du ens pallar se mitt namn typ :0 och jag fattar det! Om det är så! Jag ska hålla mig undan! 

En sommardikt och mål:
-Vara ödmjuk och diskret
Droppa den taskiga humorn
Värdesätta integritet- 

Så när sommaren sjungit sin sista vers, ska jag finna ro i tanken på tiden då mitt största problem var tex utebliven integritet! Tänka att tänk! Så bra att jag inte har gjort samma misstag om igen denna sommar!

Skål för nya fräscha hårresande misstag! 
Kramar och trevlig sommar önskar
DigIT

Upp